Våra tjänster

Räntefonder - Penningmarknadsfonder och Obligationsfonder

  • Korta räntefonder - penningmarknadsfonder
  • Långa räntefonder - obligationsfonder
  • Varierande räntefonder
Två kvinnor sitter i en sommarstuga framför en laptop

Vad är en räntefond?

Räntefonder placerar i räntebärande värdepapper, till exempel obligationer, statsskuldväxlar, bostads-, kommun- och statsobligationer. I korthet så lånar de ut pengar - såväl till företag som stater. Avkastningen för räntefonderna är räntan de får på lånen. Storleken på avkastningen beror främst på den framtida ränteutvecklingen, men även på förvaltarens skicklighet. 

Riskinformation: Investeringar innebär en risk. Fonder med riskklass 5-7 kan öka och minska kraftigt i värde. Faktablad och informationsbroschyr finns i Fondlistan.

Vem passar de?

Räntefonder passar dig som vill undvika stora kurssvängningar - att värdet på ditt sparande varierar för mycket.

Fördelar

Räntefonder har generellt sett lägre risk än aktie- och blandfonder. Du har även möjlighet att få en högre avkastning än på ett sparkonto.

Att tänka på

De har oftast lägre avkastning än aktie- och blandfonder.

Korta räntefonder - Penningmarknadsfonder

Vad är korta räntefonder?

De korta räntefonderna, även kallade penningmarknadsfonder, placerar i räntebärande värdepapper med kortare löptider - vanligen upp till ett år. De följer den korta räntemarknaden nära, vilket bland annat betyder att Riksbankens reporänta har stor betydelse. En höjd reporänta gynnar till exempel de korta räntefonderna.

Vem passar de?

Korta räntefonder passar dig som vill avvara pengarna på kort tid, ha en bättre riskspridning och bättre skydd vid oro på börsen.

Fördelar

De korta räntefonderna har lägst risk av alla typer av fonder, då den följer räntemarknaden väl. Stigande marknadsräntor kan ha en positiv påverkan på denna fondtyp.

Att tänka på

När räntan är låg så riskerar stor del av fondutvecklingen försvinna i fondavgiften.

Långa räntefonder - Obligationsfonder

Vad är långa räntefonder?

De långa räntefonderna, även kallade obligationsfonder, investerar i räntepapper med längre löptid - det vill säga löptider som är längre än ett år. Fonderna påverkas framför allt av utvecklingen på den långa räntemarknaden. 

Vem passar de?

Långa räntefonder passar dig som vill ha räntesparande, men ett mer långsiktigt och med möjlighet till större avkastning än för korta räntefonder.

Fördelar

Om marknadsräntan går ner kan de långa räntefonderna gå upp i värde. Med en lång räntefond får du en bättre utveckling på fonden om räntan går ner än i en kort räntefond.

Att tänka på

Om marknadsräntan går upp kan de långa räntefonderna gå ner i värde. Du förlorar då mer än om du hade köpt en kort räntefond eller haft pengarna på ett sparkonto. Svängningarna är dock inte lika stora som för aktiefonder.

Vad är en räntespread?

Kreditspread (eller räntespread) används för att beskriva skillnaden i pris mellan obligationer som har samma löptid men olika kreditvärdighet, oftast skillnaden mellan statsobligationer och någon annan obligationstyp, till exempel företagsobligationer. 

”Ihopspreadning” är när skillnaden minskar och ”isärspreadning” är när den ökar. Skillnaden anges i baspunkter.

Varierande räntefonder - fonder utan löptider

Vill du slippa tänka på löptider? Om du siktar på god avkastning över tid och vill slippa bekymra dig över börssvängningar och löptider kan så kallade varierande räntefonder vara något för dig. Här väljer förvaltaren löptid på placeringarna utifrån sin egen tro kring ränteutvecklingen framöver.  

Förräntningstakt, duration och marknadsräntor

Förräntningstakt/avkastning

Förräntningstakten (Yield to maturity) visar den avkastning som räntefonden skulle få 12 månader framåt vid ett oförändrat ränteläge/oförändrade marknadsräntor. Förräntningstakten uppdateras en gång i månaden. I angivna förräntningstakter är alla avgifter redan dragna.

Hur räknas förräntningstakten ut?

Beräkning av förräntningstakten:

  1. De värdepappers, som finns i fonden, enskilda förräntning multipliceras med dess andel av fonden.
  2. Summorna adderas sedan ihop och skapar förräntningstakten.

Vad påverkar avkastningen?

Avkastningen i en räntefond påverkas framför allt av:

1. Den nuvarande förräntningen i fonden

2. Värdeökningen/värdeminskningen som beror på förändringar i räntan

Marknadsräntor

En marknadsränta är den ränta som aktörerna är beredda att betala för olika typer av krediter. Den prissätts enligt utbud och efterfrågan. Läs mer om våra svenska marknadsräntor.

Mer information

Våra räntefonder

För att hitta våra räntefonder - följ stegen:

  • Gå till vår fondlista 
  • Klicka på Typ av fond
  • Välj Räntefonder
Tips!